Toggle menu
Toggle personal menu
ਲਾਗਇਨ ਨਹੀਂ ਹੋ
Your IP address will be publicly visible if you make any edits.

ਬੰਗਾਲ ਦਾ ਕਾਲ (1943)

ਭਾਰਤਪੀਡੀਆ ਤੋਂ
>InternetArchiveBot (Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.8.2) ਦੁਆਰਾ ਕੀਤਾ ਗਿਆ 11:08, 13 ਅਕਤੂਬਰ 2021 ਦਾ ਦੁਹਰਾਅ
(ਫ਼ਰਕ) ←ਪੁਰਾਣਾ ਦੁਹਰਾਅ | ਸਭ ਤੋਂ ਨਵਾਂ ਦੁਹਰਾਅ (ਫ਼ਰਕ) | ਨਵਾਂ ਦੁਹਰਾਅ → (ਫ਼ਰਕ)

ਫਰਮਾ:Infobox famine

1943 ਦਾ ਬੰਗਾਲ ਦਾ ਕਾਲ ({{#ifeq:|no|ਬੰਗਾਲੀ|ਬੰਗਾਲੀ}}: পঞ্চাশের মন্বন্তর{{#if:|‎}}{{#ifexist:Template:ISO 639 name bn|[[Category:Articles containing {{#switch:bn

 |en|eng   = explicitly cited English
 |#default = {{#ifexist:Category:Articles containing Bengali-language text
  |Bengali
  |non-English
 }}
}}-language text]]|{{#switch:
 {{#if: 
 | {{{demospace}}}    
 | {{#ifeq:|
   | main
   | other
   }} 
 }}

| main = | other | #default = }}}}) ਵੰਡ ਤੋਂ ਪਹਿਲਾਂ ਦੇ ਬਰਤਾਨਵੀ ਭਾਰਤ ਦੇ ਬੰਗਾਲ ਸੂਬੇ (ਅੱਜ-ਕੱਲ੍ਹ ਪੱਛਮੀ ਬੰਗਾਲ, ਉੜੀਸਾ, ਬਿਹਾਰ ਅਤੇ ਬੰਗਲਾਦੇਸ਼) ਵਿੱਚ ਦੂਜੇ ਵਿਸ਼ਵ ਯੁੱਧ ਦੌਰਾਨ ਬਰਮਾ ਦੇ ਜਪਾਨੀ ਕਬਜ਼ੇ ਤੋਂ ਬਾਅਦ ਪਿਆ ਸੀ। ਇਹ ਲਗਪਗ 30 ਲੱਖ ਜ਼ਿੰਦਗੀਆਂ ਨਿਗਲ ਗਿਆ ਸੀ।[1][2] ਬੰਗਾਲ ਦੀ 60.3 ਲੱਖ ਆਬਾਦੀ ਵਿੱਚੋਂ ਭੁੱਖਮਰੀ, ਕੁਪੋਸ਼ਣ ਅਤੇ ਬੀਮਾਰੀ ਨਾਲ ਹੋਏ ਜਾਨੀ ਨੁਕਸਾਨ ਦੇ ਅੰਦਾਜ਼ੇ ਆਮ ਤੌਰ 'ਤੇ 15 ਅਤੇ 40 ਲੱਖ ਦੇ ਵਿਚਕਾਰ ਹਨ।[3] ਪੀੜਤਾਂ ਵਿੱਚੋਂ ਅੱਧੇ ਲੋਕਾਂ ਦੀ ਮੌਤ ਦਸੰਬਰ 1943 ਵਿੱਚ ਭੋਜਨ ਉਪਲੱਬਧ ਹੋ ਜਾਣ ਦੇ ਬਾਅਦ ਬੀਮਾਰੀ ਨਾਲ ਹੋਈ।[4] ਆਮ ਤੌਰ 'ਤੇ ਇਹ ਸਮਝਿਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ਕਿ ਉਸ ਵੇਲੇ ਦੇ ਦੌਰਾਨ ਭੋਜਨ ਦੇ ਉਤਪਾਦਨ ਵਿੱਚ ਗੰਭੀਰ ਕਮੀ ਆ ਗਈ ਸੀ ਅਤੇ ਇਸ ਨੂੰ ਬੰਗਾਲ ਤੋਂ ਅਨਾਜ ਦੀ ਬਰਾਮਦ ਜਾਰੀ ਰੱਖਣ ਨੀਤੀ ਨੇ ਹੋਰ ਗੰਭੀਰ ਬਣਾ ਦਿੱਤਾ ਸੀ।[5][6] ਐਪਰ ਅਮਰਤੀਆ ਸੇਨ ਦੇ ਅਨੁਸਾਰ 1943 ਵਿੱਚ ਭੋਜਨ ਦੇ ਉਤਪਾਦਨ ਵਿੱਚ ਕੋਈ ਮਹੱਤਵਪੂਰਨ ਕਮੀ ਨਹੀਂ ਸੀ ਹੋਈ (ਅਸਲ ਵਿੱਚ ਭੋਜਨ ਉਤਪਾਦਨ 1941 ਦੇ ਮੁਕਾਬਲੇ ਵਧੇਰੇ ਸੀ)।[3] ਪਿਛਲੇ ਬੰਗਾਲ ਦੇ ਕਾਲਾਂ ਦੇ ਵਾਂਗ,[7] ਸਭ ਤੋਂ ਵੱਧ ਮੌਤਾਂ ਪਹਿਲਾਂ ਤੋਂ ਗਰੀਬ ਲੋਕਾਂ ਵਿੱਚ ਨਹੀਂ ਹੋਈਆਂ, ਸਗੋਂ ਕਾਰੀਗਰ ਅਤੇ ਛੋਟੇ ਵਪਾਰੀ ਵਰਗ ਵਿੱਚ ਹੋਈਆਂ, ਜਿਹਨਾਂ ਦੀ ਆਮਦਨ ਬੰਦ ਹੋ ਗਈ ਕਿਉਂਕਿ ਲੋਕ ਹੁਣ ਸਾਰਾ ਪੈਸਾ ਭੋਜਨ ਤੇ ਖ਼ਰਚ ਦਿੰਦੇ ਸੀ ਅਤੇ ਮੋਚੀ, ਤਰਖਾਣ, ਆਦਿ ਤੋਂ ਕੰਮ ਨਹੀਂ ਕਰਵਾਉਂਦੇ ਸੀ।[8]

ਹਵਾਲੇ

1 }}
     | references-column-width 
     | references-column-count references-column-count-{{#if:1|{{{1}}}}} }}
   | {{#if: 
     | references-column-width }} }}" style="{{#if: 
   | {{#iferror: {{#ifexpr: 1 > 1 }}
     | -moz-column-width: {{#if:1|{{{1}}}}}; -webkit-column-width: {{#if:1|{{{1}}}}}; column-width: {{#if:1|{{{1}}}}};
     | -moz-column-count: {{#if:1|{{{1}}}}}; -webkit-column-count: {{#if:1|{{{1}}}}}; column-count: {{#if:1|{{{1}}}}}; }}
   | {{#if: 
     | -moz-column-width: {{{colwidth}}}; -webkit-column-width: {{{colwidth}}}; column-width: {{{colwidth}}}; }} }} list-style-type: {{#switch: 
   | upper-alpha
   | upper-roman
   | lower-alpha
   | lower-greek
   | lower-roman = {{{group}}}
   | #default = decimal}};">
  1. Amartya Sen (1981). Poverty and Famines: An Essay on Entitlement and Deprivation. London: Oxford University Press. p. 203. ISBN 9780195649543. 
  2. Joseph Lazzaro. "Bengal Famine Of 1943 - A Man-Made Holocaust". ibtimes.com. Retrieved 4 July 2014. 
  3. 3.0 3.1 David Myers. "Causes of the Great Bengal Famine 1943". suite.io. Archived from the original on 14 ਜੁਲਾਈ 2014. Retrieved 4 July 2014.  Check date values in: |archive-date= (help)
  4. See Dyson and Maharatna (1991) for a review of the data and the various estimates made.
  5. Soutik Biswas. "How Churchill 'starved' India". bbc.co.uk. Retrieved 4 July 2014. 
  6. "The Bengal Famine of 1943:Amartya Sen and Satayajit Ray" (PDF). pooreconomics.com. Retrieved 4 July 2014. 
  7. Frere (1874); Hunter (1873); Bengal Administration (1897).
  8. Mahalanobis, Mukkerjee, and Ghosh, (1946).